21/09/2024
Idag 21 september 2024 uppdaterad version av mina FAQ, – med tillägg av inte tillräckligt FAQ, och FSS (ofta påstådda påståenden).
Läs och begrunda tills nästa gång du behöver mina tjänster!
Bilden här refererar till en av de ”inte tillräckligt FAQ”, se nedan!
FAQ (OFTA FRÅGADE FRÅGOR)
- [I telefon] Har jag kommit till en pianostämmare?
- Ja, det stä… är riktigt.
- Då har du absolut gehör då?
- Nej, och det skulle inte hjälpa särskilt mycket, snarare irritera. När man stämmer så jämför man en sträng med en annan (eller med stämgaffeln) – det är en relation som etableras inom pianot och inte exakta tonhöjder i förhållande till någon siffra – utom just utgångspunkten, som brukar vara a = 440 Hz, dvs stämgaffeln.
- Använder du en sån där stämapparat/app?
- Nej, och det skulle inte hjälpa särskilt mycket, se förra frågan varför. Möjligen för att etablera utgångspunkten a = 440 Hz, dvs motsvarande att använda stämgaffeln. Men den frekvensmätar-app jag prövat fluktuerar så mycket att det är väldigt svårt att se en exakt tonhöjd. Mycket tydligare att jämföra med stämgaffeln. (Jag använder den dock för att få en snabb uppfattning om balansen mellan olika oktaver, dvs om pianots tonhöjd har sjunkit eller stigit olika i olika delar av pianot.)
- Så visst ska inte pianot stå mot en yttervägg?
- Det gällde kanske för den tiden man inte hade centralvärme. Andra saker är viktigare nuförtiden: att generellt försöka hålla fuktigheten så konstant som möjligt, t.ex. genom att inte stå nära ett element, en ytterdörr eller ett fönster där direkt solljus faller på pianot.
- Det finns väl inte många som har kvar pianon?
- Ja tillräckligt många för att jag ska ha lagom mycket jobb. Jag tror inte de kommer försvinna i första taget eller ersättas av syntar (”keyboards”).
- Nu har väl de flesta elpianon istället?
- Nja, ett ”elpiano” är egentligen ett elektroakustiskt instrument, dvs elektriskt förstärkt akustiskt, t.ex. Fender Rhodes, som är hammare som träffar metallstavar med elektriska pickups, samma princip som elgitarrer, men jag har märkt att folk nuförtiden kallar elpianon det som egentligen är syntar, eller digitalpianon.
- Hur kom du in på det här yrket?
- Bakvägen. Jag har ett intresse för experimentella musikinstrument sen lång tid tillbaka. Det ledde mig in på ett intresse för allt sorts musikinstrumentbygge, från alla tider och platser. Och eftersom jag spelade piano kände jag att jag inte hade kontakt med instrumentet mer än från utsidan, jag var nyfiken på allt som händer inuti. När jag sökte utbildningar, visade det sig att det just skulle starta en ny utbildning av pianotekniker i Leksand, så jag började där. Efter ett och ett halvt år verkade utbildningen osäker så jag bytte till en i Moss, norge, där det även fanns andra instrumentbyggarutbildningar.
- Hur många pianostämmare finns det egentligen?
- Inte lätt att svara på. Det är ett solitärt yrke, man träffar sällan kollegor. Det finns en förening, SPTF, men alla är inte med där. Jag har hela tiden tänkt gå med, men det har inte blivit av.
- Då spelar du piano då?
- Ibland och amatörmässigt. Mer förr.
- Ja vårt piano är det och det märket, känner du till det?
- Ofta inte, men det är inte så konstigt. Det sägs ha funnits över hundra tillverkare bara i Stockholm, och över tusen i Berlin under pianotillverkningens höjdpunkt! (Nu finns ingen kvar i norden, utom en enskild firma i norge/england som gör några pianon på senare år. I tyskland finns mig veterligen 6 kvar: Steinway, Bechstein, Blüthner, Förster, Grotrian-Steinweg och Schimmel.) Men oftast spelar det mindre roll – det är mer det individuella pianots tillstånd som är avgörande för hur bra det är, även om vissa märken är mer pålitliga än andra förstås.
- Det är en tangent som fastnar/som låter konstigt, kan du fixa sånt också?
- Oftast går det bra. Hur komplicerat det är, hur fort det går eller hur mycket det kan kosta är omöjligt att säga innan jag har sett vad det beror på. I bästa fall tar det bara någon minut, i värsta fall behöver jag återkomma med reparationer eller reservdelar.
- Ja det har ju flyttats, så då borde det ju stämmas?
- Det är nog sant. Men mer avgörande än själva flyttandet är förändringen i klimat och fuktighet. Det bör stå där det ska stå några dagar innan det är en poäng att stämma det, så att det har hunnit acklimatiseras.
- Hur ofta ska man stämma pianot?
- Man brukar säga en gång per år. Men det är väldigt olika hur snabbt ett piano stämmer ur sig. Det väsentliga är när du tycker att det börjar låta för illa för din smak eller syften. Inför en konsert eller inspelning ska man alltid stämma det.
- Det är en repa i lacken, kan du fixa det?
- Utsidan är att betrakta som en möbel, och franskpolering är ju t.ex. ett eget yrke. Bäst professionell hjälp för yttre åkommor får man från en möbelsnickare.
- Hur mycket får jag för att sälja pianot?
- För lite som regel. Fråga en pianohandlare eller chansa med en annons. Jag köper, säljer eller prisvärderar inte pianon för försäljning.
- Jag är på väg att köpa ett piano, vad bör jag tänka på?
- Om det är ett begagnat piano så är det en ofantligt klok investering att be mig komma och titta på det innan du slår till. Jag undersöker tillståndet i mekaniken, resonansbotten, ramen, strängarna och stämnaglarna och kommer kunna avgöra ungefär hur mycket extraarbete som kommer behövas för att göra det spelbart och stämbart, och hur mycket som behövs för att göra det bra. Jag brukar ta ett aktuellt timpris, dvs motsvarande 60 minuters jobb.
- Vad ska man tänka på om man vill flytta ett piano?
- Ta en seriös flyttfirma som specialiserar sig på, eller åtminstone har god erfarenhet av att flytta pianon. Jag har sett alltför många onödiga skador på pianon som är dyra att reparera, eller kommer bli permanenta skönhetsfläckar. Även försäkringsbolag kan vara jobbigt att ha att göra med har jag märkt.
- Hur gammalt är mitt piano, jag hittade inget årtal?
- Årtal står aldrig, däremot brukar man kunna hitta ett serienummer. Sen finns de flesta stora märkens tabeller på nätet. Här är två bra resurser:
https://feurich.com/.../information.../serial-number-check/
http://www.klaververkstaden.se/FAQ/faq_serie.php
Feurich har även en app, men websidan verkar funka bättre. Serienumret är nästan alltid ”falskt”, dvs det motsvarar inte hur många pianon som tillverkats. Ingen fabrik verkar vilja börja med nr 1.
- Javisst ja, det här är min hund/katt, du är väl inte allergisk?
- Nejdå. Katter brukar gilla min verktygsväska och hundar brukar ibland gilla att ligga vid pianot medan jag stämmer! Men om hunden är nyfiken, släpp den hellre lös till mig istället för att stänga in den så att den skäller av frustration så fort jag gör ett ljud!
- Hittade du fram?
- Ja.
INTE TILLRÄCKLIGT FAQ (OFTA FRÅGADE FRÅGOR)
- Visst är det fint med blomkrukor och stearinljus på pianot?
- Det är absolut förbjudet. Om det är torrt kan det vara bra att ha krukväxter i närheten, men aldrig ovanpå. Det ger svåra skador både i ytan och stor risk även att fukt kommer in i mekaniken och orsakar stora skador, eller fula fläckar på t.ex. resonansbotten där det är omöjligt att göra rent utan att ta av alla strängar. Jag har sett många gravt skadade pianon både ut- och invändigt. Ge mig gärna kaffe och vatten, men ställ koppen varsomhelst utom på pianot!
- Visst är det fint med direkt solljus på pianot?
- Kanske, men det utsätter pianot för stora påfrestningar av fuktvariationer. Sätt upp gardiner e.d. om det inte går att ställa det på en skuggig plats!
- Visst är det praktiskt att tejpa notnamnen på tangenterna?
- Nej, det är inte så man ska lära sig vad noterna heter. Det kan man göra så mycket bättre genom att memorera. Det måste man ju ändå! Tänk på hur maskinskrivning lärdes ut på aparater utan några bokstäver på. Tejpen och papperslapparna fördärvar tangenterna och gör att det känns fruktansvärt att spela på. Även när man tar bort det är det väldigt svårt att tvätta bort klistret. OM man insisterar på att klistra upp dessa lappar, gör det framför eller bakom tangenterna, ALDRIG på dem.
- Visst är det fint att måla pianot?
- Det kan man förstås göra som man vill. Men om man gör det, ta loss alla lösa lock och måla dem utanför pianot, annars måste pianostämmaren sprätta upp all målning för att kunna ta loss locken och stämma! Och då kan det se riktigt skruttigt ut efteråt.
- Visst är det kul att sticka häftstift i hamrarna?
- Jättekul. Men då måste man veta att man samtidigt förstör hammarfiltens spänning, som är avgörande för klangen, när man tröttnat och vill ha tillbaka ett traditionellt piano efteråt.
- Får man exportera pianon med elfenbensbelägg?
- Utan särkilt tillstånd får man bara exportera 50g elfenben, långt under vad en normal klaviatur innehåller.
- Hur tvättar man tangenterna?
- Med en lätt fuktad mjuk trasa med en droppe diskmedel. Undvik för mycket vatten.
- Hur håller man elfenbenet vitt?
- Håll det rent och låt det få ljus, det bidrar till att hålla det vitare.
- Hur gör man pianostämmaren glad?
- Ta bort allt som står på pianot innan hen kommer. Lyft bort tavlor, lampor och annat som hindrar locket att fällas upp. Tänk över om belysningen är bra på pianot utan att blända stämmaren. Håll tangenterna och instrumentet i allmänhet rena. Håll golvet framför pianot rent. Bjud på vatten och kaffe. Förutsätt inte att man kommer med egen bil – om det är långt till närmaste hållplats, fundera på om du kan hjälpa till att hämta, speciellt om det är branta backar i promenaden. Läs dessa FAQ och prata om musik och instrument, eller helt andra intressanta saker.
- Vilka ljud får man inte göra?
- När man inte stämmer (eller intonerar) får man göra vad man vill. När man stämmer så koncentrerar man sig på möten mellan toner i ofta ganska höga frekvenser, så det som stör mest är 1) toner. Exempel: sjunga, humma, vissla, spela musik, maskiner som gör tonande eller hummande buller (som vissa kylskåp, fläktar, värmepannor, diskmaskiner, dammsugare, mobilsignaler, pipande microugnar osv), barns röster; och 2) högfrekventa ljud. Exempel: steka korv i stekpannor, vattenspolning, prassel med påsar, diskning, tickande klockor, klickande datormöss, tugga tuggummi med öppen mun. Andra sorters ljud kan ofta ändå vara rätt starka utan att störa, men det finns förstås en gräns där också. Generellt: ju mindre ljud desto bättre.
- Får man peta på strängarna?
- Nej så lite som möjligt. Tänk på hur en professionell violinist alltid torkar av strängarna efter att ha spelat. De ska hållas rena. Orsak: fingrarna har alltid fett på sig. Fettet fastnar på strängarna, drar till sig damm som drar till sig fukt och så blir det rost och fläckar på strängarna, vilket kan bidra till att deras klang försämras.
- Varför låter en del toner ostämda fastän de är stämda?
- Vissa strängar, speciellt tydligt i nedre diskanten, är i själva sin klang ”falska”, ”orena” eller självsvängande, dvs det är en hörbar svängning i klangen som liknar den mellan två strängar som är lite ostämda, även om det bara är en sträng som låter. Det kan vara en snabb eller långsam svängning, och den går inte att stämma bort. Den kan vara mer eller mindre stark, och när pianot är stämt märks det ofta inte särskilt mycket medan man spelar, men kan framgå om man lyssnar noga på en enskild ton. Det går inte att se vad det beror på – det kan vara rost, en ojämnhet vid ändarna på den klingande tonen, eller en osynlig böj. Är det riktigt illa kan man byta ut strängen. Fenomenet är mycket vanligt, det är knappt man träffar på något piano utan nån oren sträng.
- Varför vrider du på huvudet och tittar omkring dig i rummet medan du stämmer, är du galen?
- När man stämmer så lyssnar man inte bara efter toner som är unisona (primer och oktaver), utan även andra intervall (kvinter, kvarter, terser, sexter, oktavterser osv) som ska sväva i en viss hastighet för att stämningen ska gå ihop (den historiska kompromiss som kallas liksvävande temperatur och som nu är standard). Det är övertoner från två strängar som krockar med varandra som orsakar denna svävning. När de krockar från två olika håll bildas ett mönster av noder och antinoder i luften där de hörs mer eller mindre starkt på olika ställen. För att hitta dessa platser behöver man vrida på huvudet så att öronen hör dem så bra som möjligt.
- Varifrån fick du det där att spela med händerna upp och ner (se bild)?
- Chico Marx och Slim Gaillard. Det är också en praktisk handrörelse när jag kollar terserna i olika oktaver jämfört med en baston, den första blir det lägsta F, och då spelar jag det första a jag stämde (på gaffeln) med höger pekfinger uppochner!
https://www.youtube.com/watch?v=amQ63EZfUMA
https://www.youtube.com/watch?v=qphs31yLcZk
- Kaffe?
- 🙂
FSS (OFTA PÅSTÅDDA PÅSTÅENDEN)
- Ja pianot är ärvt av min mormor/svärmor osv så det är en släktklenod med affektionsvärde.
- Jaha, kul.
- Jag fick pianot gratis, bra va!
- Man kan ha tur. Men om man inte har det så är risken att man får betala för två transporter (varav den ena till skroten) och en misslyckad pianostämning, eller dyra reparationer och renoveringar för att göra det spelbart. Det kan lätt bli det tiodubbla (kring 9500) jämfört med att ta en pianotekniker till en snabb inspektion (kring 9500) innan man köper, eller får, grisen i säcken.
